Dag 4

Ja, jag håller räkningen på tiden här i obebyggelsen.
Jag sov bort hela dagen, som min kära mor gärna påpekade med en suck. Det kändes faktiskt lite jobbigt att vakna halv tolv (jag har nog inte sovit så länge på flera år) men när hon anmärker på det känner jag mig som 15 igen och får lust att lägga mig och sova en timme till på pin kiv!

Jag och lillasyster har bakat hela kvällen, och mer ska det bli imorgon. När det är färdigt kommer vi ha julkakor, chokladtryffel, knäck, marknadskarameller och mozartkulor upp över öronen.


      


Nu sitter jag och väntar igen. Jag gör ju inte annat, för bövelen. Kanske ser jag honom aldrig igen, men ack vad ljuvt att  än så länge ändå få hoppas lite, höras lite, och fundera på hur skulle kunna bli...


                                

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0